då och nu
Att ha fantasi och ork att hålla modet uppe för att få ihop till en hel roman, avhandling eller annat litterärt verk, är rätt så fantastisk. Pas question på den. Men att göra det innan tekniken erövrade världen, utan att kunna knappra på ett tangentbord, ändra om, radera och lägga till, är helt obeskrivligt fantastiskt. Om en ett fantastiskt helvete. Fatta att skriva ett 1000 sidigt verk för hand, hade man oturen att leva för riktigt länge sedan även utan en anständig penna. Skrivkramp på högnivå. Tryckkonsten, javisst, men först var man tvungen att författa verket. Vad gjorde man om det blev fel på 556 sidan, skrev om allt? Eller rättade boken efter felet? Lade till lite falska källor så att innehållet skulle verka trovärdigt? Jag skulle ha kastat bokjäveln åt fanders, skrikit en rad av dåtidens svordommar och förmodligen åkt i fängelset ovetande att yttrandefriheten inte hade uppfunnits ännu. Var allt verkligen bättre förr...?
Kommentarer
Trackback